Sekretess för prisuppgifter

Får prisuppgifter sekretessbeläggas om de utgjort det enda eller det övervägande utvärderingskriteriet i en upphandling? 

Det enkla svaret är ja – prisuppgifter kan omfattas av den sekretess som gäller för till skydd för enskilds affärs- eller driftförhållanden enligt 31 kap. 16 § OSL. Domstolen har ansett att prisuppgifter som påvisar företagets särskilda affärsmässiga strategier, och som därför utgör ett viktigt konkurrensmedel, vid röjande kan innebära skada för företaget i fråga och därmed ska omfattas av sekretess. Det krävs dock normalt sett en motivering från företagets sida för att det ska finnas skäl för hemlighållande.                

I den bedömning som myndigheten ska göra verkar det inte spela någon roll om prisuppgifterna utgjort det enda utvärderingskriteriet. Visserligen ska så mycket information lämnas att en leverantör ska kunna bedöma om det är meningsfullt att begära överprövning men det framgår av praxis att offentlighetsintresset oftast får ge vika om det finns en fullgod motivering från den leverantör som menar att sekretess gäller. Domstolen hänvisar normalt till förarbetsuttalanden i vilka det framgår att det inte krävs någon vidare utredning från myndighetens sida vid en sekretessprövning. Därmed, om myndigheten finner sig behöva sätta tilltro till anbudsgivarens motivering så anses det vara en acceptabel anledning för sekretess.         

Å andra sidan krävs det sannolikt vissa förutsättningar för att en motivering från anbudsgivaren ska vara trovärdig. Låt säga att det till exempel rör sig om en upphandling av en tjänst där underlagen inte ger utrymme för anbudsgivarna att lämna skräddarsydda erbjudanden. Om anbuden då enbart utvärderas efter lägsta timpris är det möjligt att prisuppgifterna inte skulle kunna påvisa leverantörens prissättningsstrategier, eftersom det saknas ytterligare uppgifter som sätter priserna i ett sammanhang.                                                                                            

Andra förutsättningar kan dock föreligga om upphandlingen skulle avse olika typer av produkter eller ett mer komplext uppdrag, där leverantören själv får välja vilka produkter som ska ingå och detaljpris för dessa. I en sådan situation skulle prislistan till exempel kunna påvisa vilka underleverantörer anbudsgivaren i fråga har bäst avtal med, något som kan utgöra känslig information.      

Generellt gäller att en mer komplex upphandling som kräver skräddarsydda anbud, ökar sannolikheten för att uppgifterna däri kan påvisa en affärsmässig strategi. Finns det en tydlig motivering från anbudsgivaren är det sannolikt att till exempel priser omfattas av sekretess. 

En konsekvens av att delar av anbud omfattas av sekretess är att det självklart kan försvåra för anbudsgivare att få klarhet i om fel förekommit i upphandlingen. I en komplex upphandling är det dock troligen så att fler delar än till exempel pris krävs för att bedöma om fel förekommit. En ansökan om överprövning står då sannolikt inte och faller på att vissa uppgifter omfattas av sekretess. Skulle situationen vara sådan att just prisuppgifterna behövs för att få till stånd en överprövning framgår det av Varec-fallet och praxis från HFD att det är möjligt att föra in dessa i domstolens prövning genom ett editionsliknande förfarande. Det innebär dock inte med nödvändighet att uppgifterna sedan måste kommuniceras med den sökande leverantören. Om uppgifterna inte kommuniceras med den sökande leverantören på grund av att intresset för att sekretessbelägga uppgifterna väger tyngre än sökande leverantörs rätt till partsinsyn så åligger det domstolen att granska uppgifterna och sedan ta ställning till om det som görs gällande av den sökande leverantören har fog för sig eller inte.

Publicerad 21 jan 2020