Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Senaste halvårets praxis på upphandlingsområdet

Under det senaste halvåret har det kommit många intressanta avgöranden från EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och kammarrätterna på upphandlingsområdet. Här kan du ta del av en sammanfattning av några av dem.     

I slutet av december kom HFD fram till att fyra avtal, som en kommun tecknat separat med konsulter som skulle ingå i en expertgrupp med uppdrag att granska ”Nya Slussen”, var av samma slag. Avtalen hade ingåtts utan föregående annonsering. HFD ansåg att upphandlingarna avsåg samma typ av tjänst, nämligen uppdraget att granska ett visst material, och att upphandlingarna var av samma slag i den mening som avsågs i 15 kap. 3 a § tredje stycket LOU. Värdena av kontrakten skulle därför räknas samman vid bedömningen av om direktupphandlingsgränsen hade överskridits. Det sammanlagda värdet av avtalen överskred gränsen och HFD ogiltigförklarade avtalen.

I ett annat mål konstaterade HFD att ett regeringsbeslut om att en myndighet ska starta sin verksamhet vid en viss tidpunkt inte var en oförutsedd omständighet i den mening som avsågs i undantagsbestämmelsen om synnerlig brådska. Regeringens beslut om att en myndighet skulle påbörja sin verksamhet vid ett visst datum var ingen oförutsedd omständighet som innebar att det gick att göra avsteg från de krav som lagen ställer på hur en offentlig upphandling ska gå till. Konkurrensverkets yrkande om upphandlingsskadeavgift avslogs inte på den grunden att bestämmelsen om synnerlig brådska varit tillämplig.     

Under hösten tydliggjorde HFD också att en leverantör, för att ha rätt att få en viss upphandling överprövad, måste ha eller ha haft ett intresse av att tilldelas kontrakt i samma upphandling. I målet hade ett bolag begärt överprövning av en ramavtalsupphandling av IT-drift, men inte deltagit i upphandlingen. HFD bedömde att bolaget inte haft något sådant intresse. Bolaget var därför inte taleberättigat.         

Kammarrätten i Jönköping tog i september ställning till om en förklaring till ett lågt anbud var rimlig. När en kommun upphandlade brandredskap begärdes överprövning eftersom vinnande leverantörs anbud ansågs vara onormalt lågt. Under utvärderingsprocessen hade kommunen identifierat anbudet som misstänkt lågt och bad därför om en förklaring. Leverantören förklarade sin prissättning med att den behövde sysselsättning till en lokalt placerad medarbetare som leverantören såg stort värde i att behålla. Kammarrätten ansåg att förklaringen till det låga anbudet var rimlig och att det inte fanns anledning att tro att anbudet inte var seriöst menat.    

Vill du få tillgång till samtliga domar på upphandlingsområdet? 

Läs mer om webbtjänsten JP Upphandlingsnet här.

Publicerad 29 jan 2018

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy