Senaste halvårets rättspraxis på socialrättsområdet
Nu har vi samlat ett urval av intressanta domar och beslut på socialrättsområdet under det första halvåret 2017. Sammanställningen omfattar bland annat områdena barn och unga, ekonomiskt bistånd, funktionshinder samt migration och integration.
Högsta förvaltningsdomstolen har under våren meddelat en hel rad domar i LVU-mål. Två av målen gäller bevisvärderingen vid misstänkt barnmisshandel. Har kommunen gjort sannolikt att ett barn har utsatts för misshandel? Vilket bevisvärde har yngre barns uppgifter om våld i ärenden och mål om omhändertaganden enligt LVU? De här frågorna ger domstolen svar på. I två andra mål reder domstolen ut vad socialnämnden ska tänka på vid beslut om umgängesbegränsning och hemlighållande av barnets vistelseort inom ramen för LVU.
En sammanställning av praxis på socialrättens område 1 januari – 30 juni 2017
Det har också kommit flera domar om ekonomiskt bistånd från Högsta förvaltningsdomstolen. I ett uppmärksammat mål ger domstolen svar på frågan vilket ansvar kommunen har att hjälpa en kvinna med barn som vistas i kommunen och håller sig undan för att undvika avvisning. Domstolen kommer fram till att kommunen inte ska ge försörjningsstöd till asylsökande som håller sig gömda för att undvika avvisning, men att kommunens yttersta ansvar gäller. I ett annat mål kommer domstolen fram till att internet i hemmet numera är skälig levnadsnivå. Det krävs dock att man gör en individuell bedömning i varje enskilt fall.
När det gäller funktionshinder slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att transport kan utesluta behov av personlig assistans. Målet gällde en kvinna som ansökte om personlig assistans för resor till och från fritidsaktiviteter. Domstolen prövar om kvinnan har ett kvalificerat hjälpbehov under själva transporten till och från aktiviteterna. Eftersom det inte framgår att hon behöver konkreta hjälpinsatser under resan kommer domstolen fram till att hennes behov av transport inte ger rätt till personlig assistans.
På migrationsområdet har det också hänt mycket! Justitieombudsmannen (JO) har undersökt hur socialnämnden har hanterat ärenden som gäller ensamkommande barn. JO tar upp frågor som gäller ansvarsuppdelningen mellan Migrationsverket och socialnämnden i ärenden om ensamkommande ungdomar, omplacering av asylsökande ungdomar, vård- och genomförandeplaner samt socialtjänstens dokumentation och utredningar i ärenden om ensamkommande barn. Även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat socialnämndens handläggning av ensamkommande barn. Två ärenden som granskades handlade om ensamkommande flickor som var gifta när de kom hit varav den ena var 16 år och hade två barn och den andra var 14 år och gravid.
Vill du få tillgång till en fullständig praxissammanfattning?
Läs mer om vår juridiska webbtjänst - ett beslutsstöd för socialtjänsten
En fördjupande praxisgenomgång får du genom våra webbkurser
Håll hela arbetsgruppen informerad på lagändringar och praxis
Publicerad 2 okt 2017
