Skolan måste bli bättre på att ta hand om elever som flytt
Elever med erfarenhet av flykt har blivit fler i den svenska skolan vilket lett till att arbetsbördan för skolpersonalen ökat. Representanter från bland annat Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråd och Lärarförbundet kräver nu att regeringen och skolhuvudmän satsar på lärare, studiehandledare och elevhälsa.
Alla barn, oavsett legal status, har rätt till utbildning. Detta står i Barnkonventionen som Sverige har åtagit sig att följa, och som år 2020 kommer att bli svensk lag. För barn som flytt till Sverige skapar skolgången meningsfullhet och rutiner som underlättar vardagen, menar bland andra Unicef. Idag vittnar dock lärare och annan skolpersonal om för stora klasser, brist på tolkar i elevernas modersmål och avsaknad av kompetens för att hantera posttraumatisk stress.
Lärarbristen i Sverige är ett faktum och ett problem som ser ut att förvärras de närmaste åren, enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting. Bris rapport ”Skolans roll för barn som flytt” från 2018 lyfter betydelsen av kompetenta studiehandledare som kan avlasta lärare i stödet till elever som nyligen kommit till Sverige.
En annan faktor som lyfts fram är den psykiska ohälsan som ökat bland barn och unga de senaste åren. Barn som flytt är en särskilt utsatt grupp där ångest, posttraumatiskt stressyndrom och depression är vanligt förekommande. Enligt en undersökning, som Barnombudsmannen genomfört bland skolsköterskor, saknar var femte skolenhet fasta rutiner för hur den ska hantera elever med erfarenhet av flykt.
Med fler elever med erfarenhet av flykt i den svenska skolan har arbetsbördan för skolpersonal på många håll slagit i taket – samtidigt som eleverna lämnas åt sitt öde. Om Sverige ska kunna leva upp till Barnkonventionen måste regering och skolhuvudmän se till att skolan har rätt förutsättningar för att varje barns rätt till utbildning tillgodoses, menar representanter från bland annat Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråd och Lärarförbundet.
Publicerad 9 apr 2019