Skolinspektionen konstaterar att grundskolans mottagande av nyanlända elever behöver stärkas

Kommuner och skolor behöver utveckla sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter bättre tas tillvara. Det visar Skolinspektionens granskning av grundskolans mottagande av nyanlända elever hos 26 kommuner och 2 fristående skolhuvudmän.

– Nyanlända elever har mycket olika skolbakgrund, ämneskunskaper, språkkunskaper och erfarenheter med sig. Men många skolor använder ändå samma lösningar när de lägger upp utbildningen för nyanlända elever, oavsett deras förkunskaper. En del elever läser därför på för låg nivå i förhållande till deras förutsättningar, medan andra behöver mer grundläggande kunskaper och stöd. Detta riskerar att försena elevernas kunskapsutveckling och försvåra möjligheten till fortsatt utbildning eller övergång till yrkeslivet, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

I en nyligen presenterad rapport har Skolinspektionen granskat mottagandet av nyanlända elever till grundskolan. Rapporten bygger på dels en enkät till alla skolhuvudmän i landet, dels en fördjupad granskning av 28 av de skolhuvudmän som tog emot flest nyanlända elever under 2015-2016.

Granskningen visar att många kommuner erbjudit nyanlända elever ett gott mottagande. De flesta granskade kommuner tar emot eleverna i skolan och kartlägger deras kunskaper inom två månader. Det är en ljusare bild än 2009 då Skolinspektionen gjorde en liknade granskning.

Men granskningen visar också att många kommuner saknar den bredd, variation och flexibilitet som behövs för att fullt ut tillgodose nyanlända elevers skiftande förmågor. De flesta granskade skolhuvudmän behöver utveckla sina arbetssätt för att gynna elevernas fortsatta utbildning. 

Vill du bevaka liknande nyheter?

Läs mer om vår skolrättsliga omvärldsbevakning här.

Publicerad 3 maj 2017