Skolverket föreslår hur skolstatistik ska kunna publiceras igen
Skolverket har lämnat förslag på lösningar till regeringen som syftar till att all skolstatistik ska kunna publiceras igen. Sedan den 1 september publicerar Skolverket bara statistik på riksnivå. Detta som en konsekvens av att Statistikmyndigheten (SCB) ändrat sekretesspolicy så att fristående skolors uppgifter omfattas av sekretess. Frågan om statistiksekretessens omfattning har även prövats av Kammarrätten.
Utifrån kammarrättens dom har Skolverket bedömt att man inte längre kan publicera statistik om kommunala huvudmän. Att enbart publicera statistik om kommunala huvudmän och inte om enskilda, skulle innebära olika förutsättningar för skolhuvudmännen. Generella krav på förvaltningsmyndigheteters saklighet och opartiskt återfinns i såväl regeringsformen som förvaltningslagen.
– Det finns ingen som vill att betygsgenomsnitt hos fristående skolor ska vara hemliga, men vi har inget annat val än att förhålla oss till kammarrättens dom. Det positiva är att alla med någon form av ansvar för skolan inser att vi snarast måste hitta en lösning på problemet, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Konsekvenser av kammarrättens dom
Det nya rättsläget får allvarliga konsekvenser för både myndigheter, huvudmän, skolor och i slutändan elever. Några bärande principer i det svenska skolsystemet är det fria skolvalet och att skolhuvudmän har ett ansvar att ge kompensatoriskt stöd utifrån att skolor har olika elevgrupper med olika förutsättningar och behov. Detta kräver en samlad statistik med uppgifter om bland annat elevernas resultat och hur stor andel av lärarna som är legitimerade. Utan tillgång till denna statistik kan den bristande likvärdigheten i svensk skola ytterligare förstärkas.
Fyra förslag för en lösning
Om regeringen väljer att inte gå vidare med det förslag som tidigare utretts, om att offentlighetsprincipen utsträcks till att även gälla enskilda skolhuvudmän, föreslår Skolverket fyra olika möjliga lösningar. De två första förslagen handlar om en sekretessbrytande bestämmelse i 24 kap. offentlighets- och sekretesslagen eller ett undantag i samma kapitel. Skolverkets andra två förslag innebär att uppgifter samlas in utanför statistikverksamheten. Dessa förslag medför dock flera andra praktiska och juridiska utmaningar och förslagen tar tid att genomföra.
– Vi är väl medvetna om att ändringar i lagen är en komplicerad och tidskrävande process. Vad vi kan hoppas på är att hanteringen ändå sker skyndsamt och att de konsekvenser som vi lyfter fram i vår redovisning stannar på pappret. Ytterst är det nu politikerna som får göra en bedömning av vad som är den mest framkomliga vägen mot en lösning, säger Peter Fredriksson.
Alternativ om problemet blir långvarigt
Om situationen blir långvarig överväger Skolverket möjligheten att kunna samla in vissa basuppgifter från de fristående skolhuvudmännen via en separat webbenkät. Därefter skulle dessa kunna publiceras i en publik databas tillsammans med statistikuppgifter från kommunala skolhuvudmän. Detta skulle dock öka administrationen för de enskilda skolhuvudmännen och uppgifterna skulle inte bli lika omfattande som tidigare. Dessutom finns det en risk för att uppgifterna inte kommer att vara lika tillförlitliga eller jämförbara som om de hade hämtats från statistiken, eftersom varje huvudman skulle sammanställa sina egna uppgifter.
Publicerad 10 sep 2020
