Mark- och miljödomstolen: Staten ersättningsskyldig vid nekat tillstånd för avverkning av fjällnära skog

Mark- och miljödomstolen meddelande den 17 januari 2019 dom i mål där domstolen klargjorde svaret på frågan om staten var ersättningsskyldig och – om så var fallet – vilken ersättning som skulle betalas. Staten dömdes vara skyldig att ersätta markägarna med drygt 18 miljoner kronor. Som en följd av detta gör Skogsstyrelsen nu uppehåll i arbetet med att formellt skydda skog. Den 7 februari 2019 överklagades målen av staten genom Kammarkollegiet.

Bakgrund

I områden som betecknas ”fjällnära skog” får avverkning inte ske utan Skogsstyrelsens tillstånd. Den fjällnära skogen omfattar cirka 1,2 miljoner hektar produktiv skogsmark och berör omkring 3 000 markägare. Tidigare har Skogsstyrelsen sällan nekat markägare att avverka sin fjällnära skog, men rättsläget förändrades i december 2014 efter kammarrättens dom i mål nr 439-14, även kallad Änokdomen. Följden av målet blev att Skogsstyrelsen i större utsträckning nekade tillstånd. Enligt 19 § skogsvårdslagen kan markägare ha rätt till ersättning för skada till följd av ett nekat tillstånd. I november 2016 stoppade dock Skogsstyrelsen utbetalningarna. Anledningen angavs vara osäkerhet kring hur ersättningen skulle beräknas och med vilket juridiskt stöd.

Den 17 januari 2019 meddelade mark- och miljödomstolen (MMD) i Umeå dom i mål gällande ersättning vid nekat tillstånd för avverkning av fjällnära skog. Bakgrunden i målet var att ett antal markägare hade ansökt om tillstånd för föryngringsavverkning genom trakthyggesbruk. Skogsstyrelsen nekade tillstånd eftersom området var att klassa som fjällnära skog och nyckelbiotop.

Mark- och miljödomstolen

Frågan i målet var om staten var ersättningsskyldig enligt 19 § skogsvårdslagen och 31 kap. 4 § miljöbalken och – om så var fallet – vilken ersättning som skulle betalas.

En förutsättning för ersättningsskyldighet är att det vid tidpunkten för Skogsstyrelsens beslut varit fråga om pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten. MMD menade att Högsta domstolen genom mål NJA 2015 s. 323 klarlagt att det är fastighetens användningssätt som är avgörande för frågan. I MMD:s bedömning av de i målen aktuella området fastställdes följande. Området innehas i syfte att bedriva skogsbruk. Föryngringsavverkning genom trakthyggesbruk är ingen markanvändningsform i sig, utan en av flera åtgärder som kan vidtas inom ramen för skogsbruk. Det saknar betydelse om avverkning har utförts tidigare. Vidare ska en sådan avverkning ses som en normal och naturlig rationalisering inom ramen för pågående skogsbruk. MMD fann därför att det varit fråga om pågående markanvändning vid tidpunkten för Skogsstyrelsen beslut och att staten således var ersättningsskyldig.

Det finns inga klara rättsregler som anger vad som ska gälla för ett avslagsbeslut gällande fjällnära skog. MMD valde därför att göra en analog tolkning av bestämmelserna som gäller för områdesskydd. Det ansågs som lämpligt eftersom dessa beslut i praktiken får samma effekt för den enskilde markägaren. Vidare menade MMD att det vid bestämmandet av skadans storlek saknar betydelse vilka eventuella negativa effekter för statskassan som lagstiftaren eventuellt kan ha förbisett. Skadan ska uppskattas till ett skäligt belopp, vilket MMD fann var ett medelvärde av parternas utförda värderingar. Sammanlagt dömdes staten att betala drygt 18 miljoner kronor till markägarna.

Fortsättning följer

Som en följd av MMD:s dom gör Skogsstyrelsen nu uppehåll i arbetet med att formellt skydda skog. Beslutet gäller från och med januari och tills vidare. Stoppet innebär att inga nya beslut om biotopskydd eller tecknande av naturvårdsavtal kommer att fattas. Även pågående ärenden kommer att påverkas. Den 7 februari 2019 överklagade staten genom Kammarkollegiet målen, nu även kallade fjällnäradomarna. Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist menar att det fortsatt är ett otydligt rättsläge och att nuvarande dom inte ger tillräckligt tydliga spelregler för inblandade aktörer.

Karin Forsman
Jurist och redaktör för JP Miljönet, JP Räddningsnet och JP Kemikalienet.

Publicerad 7 feb 2019