Svenskarna lever länge men hälsan är ojämlik

Svenskarna lever längre än invånarna i de flesta EU-länder. Samtidigt kvarstår de socioekonomiska skillnaderna i hälsa och problemet med långa väntetider inom vården. Det visar en rapport om befolkningens hälsostatus och sjukvården i Sverige.

Rapporten Landsprofilerna är en del av Europeiska kommissionens initiativ "State of Health in the EU" som ges ut vartannat år för 30 länder.

Av rapporten framgår bland annat att vissa riskfaktorer för hälsan, såsom rökning och alkohol, överlag är mindre förekommande i Sverige. Ett växande folkhälsoproblem är däremot övervikt och fetma bland ungdomar och vuxna. Många riskfaktorer är också vanligare bland låginkomsttagare och lågutbildade, vilket bidrar till socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa och medellivslängd.

Sverige 3:a på lista över utgifter på vård per invånare

När det gäller utgifterna för hälso- och sjukvård per invånare ligger Sverige tredje högst i EU. Samtidigt spenderar Sverige relativt lite på slutenvård. Fokus ligger i stället på öppenvård och långvarig vård och omsorg.

Regionala skillnader i vården

Enligt rapportförfattarna bidrar decentraliseringen av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet med 21 regioner till regionala skillnader både vad gäller vård och vårdresultat. 

Långa väntetider

Liksom i flera andra länder är väntetiderna i vården ett långvarigt problem i Sverige, och köerna har i vissa fall blivit längre. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige relativt många läkare och sjuksköterskor. Bara 15 procent av läkarna är dock allmänläkare, vilket enligt författarna försämrar tillgängligheten i primärvården. Genom förändrad arbetsfördelning mellan sjuksköterskor och läkare i primärvården har vården delvis blivit mer effektiv. Till exempel tar sjuksköterskor ett större ansvar för vården av kroniskt sjuka patienter.

Publicerad 30 jan 2020