Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Upphandlingsquiz

Hur bra koll har du på juridiken kring offentlig upphandling? Testa dina kunskaper och utmana kollegorna i vårt quiz!

Upphandlingsquiz.gif

FRÅGOR:

När blir ett upphandlingsdokument en allmän handling?

Kan en upphandlande myndighet avbryta en upphandling?

När ska ett obligatoriskt krav vara uppfyllt?

Vad är ett ramavtal och hur länge får ett ramavtal löpa?

Vilka är de fem allmänna rättsprinciperna som är grundläggande för upphandlingsprocessen?

upphandlingsquiz_bild_2_16x9_ny.jpg

SVAR:

När blir ett upphandlingsdokument en allmän handling?

Ett upphandlingsdokument är inte en allmän handling förrän upphandlingen har annonserats. Före denna tidpunkt är upphandlingsdokumentet ett internt arbetsmaterial. Vid en selektiv upphandling, urvalsupphandling eller förhandlad upphandling är upphandlingdokumentet inte offentligt förrän det har skickats ut till de kvalificerade anbudssökande som valts ut att få lämna anbud.

Kan en upphandlande myndighet avbryta en upphandling?

En upphandling får avbrytas om den upphandlande myndigheten har sakligt godtagbara skäl för beslutet och avbrytandebeslutet följer de upphandlingsrättsliga principerna. En upphandlande myndighet kan vilja avbryta en pågående upphandling av många olika anledningar. Det kan till exempel vara förändrad verksamhetsinriktning eller förändrade budgetramar som ligger bakom en upphandlande myndighets beslut att inte längre slutföra en upphandling. Det finns inget i LOU som reglerar när en påbörjad upphandling får avbrytas. Istället har förutsättningarna för att avbryta en upphandling utvecklats av domstolarna.

Domstolarna har exempelvis ansett att bristande konkurrens, ändrade förutsättningar och för dyra anbud utgör sakliga skäl för att avbryta en upphandling.

Det är den upphandlande myndighetens uppgift att bevisa att det föreligger sakligt godtagbara skäl för avbrytande.

Om en upphandlande myndighet beslutar att avbryta en upphandling ska den så snart som möjligt underrätta de leverantörer som har lämnat anbud. Den upphandlande myndigheten ska ange skälen för sitt beslut i underrättelsen.

När ska ett obligatoriskt krav vara uppfyllt?

För att kunna bedöma när ett obligatoriskt krav ska vara uppfyllt får man titta på hur själva kravet är utformat i upphandlingsdokumenten. Om det inte anges någon tidpunkt i upphandlingsdokumenten ska kravet som huvudregel vara uppfyllt vid tiden för anbudets ingivande.

Vad är ett ramavtal och hur länge får ett ramavtal löpa?

Ett ramavtal är ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en bestämd tidsperiod.

Huvudregeln är att ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl. Det är den upphandlande myndigheten som ska visa att det finns särskilda skäl att göra undantag från fyraårsregeln. Det kan till exempel vara möjligt att göra undantag från huvudregeln om leverantören måste förfoga över utrustning som har längre avskrivningstid än fyra år och som måste vara tillgänglig när som helst under ramavtalets hela löptid, om ramavtalet gäller en produkt som inte har utvecklats färdigt eller om ramavtalet ska försörja ett visst projekt som löper längre än fyra år.

Laghänvisningar: 1 kap. 20 § LOU och 7 kap. 2 § LOU

Vilka är de fem allmänna rättsprinciperna som är grundläggande för upphandlingsprocessen?

Icke-diskrimineringsprincipen: Principen innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa krav i upphandlingar som enbart svenska leverantörer känner till eller har möjlighet att uppfylla, utan alla leverantörer ska ges samma förutsättningar att kunna uppfylla kraven.

Likabehandlingsprincipen: Principen innebär att alla leverantörer ska behandlas lika och ges samma förutsättningar. Alla leverantörer måste till exempel få tillgång till den information som är av relevans för upphandlingen vid samma tillfälle.

Proportionalitetsprincipen: Principen innebär att krav och villkor i en upphandling ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar får inte gå utöver vad som är nödvändigt för upphandlingen.

Öppenhetsprincipen: Principen innebär att upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Upphandlingen ska annonseras och de uppgifter som gäller upphandlingen får inte hållas hemliga. De leverantörer som deltagit i ett anbudsförfarande ska informeras om resultatet av upphandlingen.

Principen om ömsesidigt erkännande: Principen innebär att intyg och certifikat som utfärdats av en medlemsstats myndigheter också ska vara giltiga i övriga EU- och EES-länder. En upphandlande myndighet får inte kräva att en utländsk leverantör ska ha en viss svensk utbildning. Istället är det tillräckligt att leverantören kan visa upp motsvarande utbildning från sitt hemland.

Laghänvisning: 4 kap. 1 § LOU

Publicerad 4 jun 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy