Vad gäller vid semestertider? – Vi guidar dig

Om du inte redan har börjat är det nu hög tid att planera för sommarens semester. Är du arbetsgivare är du skyldig att planera och förlägga semesterdagar för dina anställda. Men även som arbetstagare bör du känna till hur semesterreglerna fungerar, och veta vad du har och inte har rätt till. Vad händer till exempel om en arbetstagare tar semester utan att det har godkänts av arbetsgivaren?

Regler i lag och avtal

Regler kring hur, när och i vilken mån arbetstagaren har rätt till betald semester finns i semesterlagen. Där framgår att en arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Men semesterlagen är dispositiv. Det innebär att delar av lagen kan avtalas bort eller ändras genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.  Många av reglerna i semesterlagen ska dock ses som en miniminivå som inte kan åsidosättas i viktiga delar. Till de regler som inte kan förbises genom avtal hör antal semesterdagar, rätten till semesterersättning samt möjligheten att spara ett visst antal semesterdagar. Notera att det alltid är möjligt att avtala om bättre villkor för arbetstagaren än vad som föreskrivs i lagen!

Med semesterår menas tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Det är möjligt att träffa avtal om att semesteråret ska ha en annan period, till exempel så att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller. Detta innebär att arbetstagaren kan få betald semester samma år som den tjänas in. Det här är vanligt i många kollektivavtal, bland annat för anställda inom kommuner och landsting enligt avtalet Allmänna Bestämmelser AB.

Själva semesterledigheten som sådan kräver inte att någon semesterlön har tjänats in, utan arbetstagare har rätt till 25 dagars ledighet oavsett om arbetstagaren tjänat in semesterlön för hela perioden eller inte. Arbetstagaren kan dock alltid avstå från att ta ut obetalda semesterdagar.

Från huvudregeln om rätt till 25 semesterdagar per semesterår görs undantag för arbetstagare som anställs efter den 31 augusti. Dessa har endast rätt till fem semesterdagar det semesteråret. Det framgår av 4 § semesterlagen.

Rätt till sammanhängande ledighet

Enligt semesterlagen har anställda alltså rätt till 25 semesterdagar. Av dessa ska arbetstagaren ges möjlighet att förlägga fyra semesterveckor under en sammanhängande period under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. Kommer arbetsgivaren och arbetstagaren inte överens om hur semestern ska förläggas har arbetsgivaren bestämmanderätt, så länge de tvingande kraven enligt semesterlagen är uppfyllda.

Semestern är till för vila och återhämtning och är alltså en viktig del i arbetstagarens möjlighet att kunna prestera i sina arbetsuppgifter. Därför är arbetsgivare skyldiga att se till att arbetstagarna tar ut minst 20 semesterdagar per semesterår. Överskjutande semesterdagar kan sparas i högst fem år innan de måste tas ut. Kravet på att ta ut minst 20 semesterdagar gäller däremot bara betalda semesterdagar, obetalda dagar omfattas inte av detta krav.

Med anledning av coronapandemin och utbrottet av covid-19 är det många arbetsgivare som vill ändra på den ”vanliga” semesterförläggningen sommaren 2020, till exempel inom vård- och omsorgsyrken. I vissa fall erbjuds arbetstagare ekonomisk ersättning för att senarelägga en eller flera semesterveckor. I kollektivavtal kan det både finnas regler om ersättning och om avvikelser från semesterförläggningen. Undersök därför vad som gäller på din arbetsplats!

Utöver regeln om fyra veckor under sommarmånaderna är det alltså arbetsgivaren som bestämmer och arbetstagaren är skyldig att rätta sig efter arbetsgivarens beslut. Men innan arbetsgivaren bestämmer om när semestern generellt ska förläggas måste arbetsgivaren förhandla med facket. Sen ska arbetsgivaren informera de anställda om vilken period som huvuddelen av semestern ska tas ut senast två månader i förväg. Om det inte finns något fack att förhandla med om när huvuddelen av semestern ska tas ut, så är det upp till överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Samma sak gäller när anställda vill ha ledigt utöver den period som fack och arbetsgivare samrått om. Kommer man inte överens är det alltså arbetsgivaren som bestämmer.

Det här fick en arbetstagare erfara efter att han tagit semester utan att hela perioden beviljats av arbetsgivaren. Arbetsgivaren tolkade den olovliga frånvaron som att arbetstagaren sagt upp sig själv och arbetstagaren hade därmed ingen anställning att återvända till efter semestern. Men i Arbetsdomstolen gjordes istället bedömningen att arbetsgivaren hade avskedat arbetstagaren från anställningen, och även haft skäl för detta. Den olovliga semestern var alltså skäl för avskedande.

Det gäller alltså att i god tid komma överens om hur semesterledigheten ska förläggas. Med det sagt har arbetsgivaren inte rätt att neka semester under sommarmånaderna bara för att den anställde missat att lämna in semesteransökan inom den tid som arbetsgivaren avsatt.

 Tänk på!

• Om arbetstagare och arbetsgivare inte kommer överens är det arbetsgivaren som bestämmer.
• Innan arbetsgivaren bestämmer om när semestern generellt ska förläggas måste arbetsgivaren förhandla med facket.
• Semesterlagen anger miniminivån för antalet semesterdagar och det är alltid möjligt att avtala om bättre villkor.
• Till följd av coronapandemin kan det finnas avvikelser om semesterförläggningen i kollektivavtal – undersök vad som gäller på din arbetsplats.

Vill du få tillgång till mer material som rör semester?

Läs då mer om vår informationstjänst JP Arbetsrättsnet.

Publicerad 14 maj 2020