Vad innebär de nya diskrimineringsreglerna från och med den 1 januari 2017?

Den 1 januari 2017 träder förändringar i diskrimineringslagen (SFS 2016:828) i kraft. Nuvarande krav på plan för att motverka diskriminering enligt 3 kap. 16 § ersätts med en skyldighet för utbildningsanordnaren att jobba med aktiva åtgärder, enligt nya bestämmelser 3 kap. 1-3, 16-18 §§. Vilka blir de praktiska följderna för skolhuvudmän och för skolor/förskolor?

Vad innebär lagförslaget?

I regeringens proposition 2015/16:135 med titeln ”Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja likabehandling” föreslogs ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Lagförslaget antogs av riksdagen den 30 juni 2016. Lagändringarna, som träder i kraft 1 januari 2017, innebär framförallt att arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet ska omfatta samma (sju stycken) diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbudet och att en förklaring av uttrycket aktiva åtgärder införs. 

Med aktiva åtgärder menas (se nya 3 kap. 1 § diskrimineringslagen) ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet

• motverka diskriminering
• på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

De sju diskrimineringsgrunderna är följande; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På utbildningsområdet omfattas i nuläget endast fem av diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning). 

Det huvudsakliga syftet med lagändringen är att stärka regleringen som motverkar diskriminering och på andra sätt främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Utövar det ville lagstiftaren tydliggöra arbetsmetoden för ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder.

Vad blir de praktiska följderna?

Nedan listas några av de följder/nya åligganden som ikraftträdandet innebär för utbildningsanordnaren.

• Övergripande

Den nuvarande skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete ersätts med en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk som anger hur arbetet ska utföras. Det handlar om krav på att arbetet ska utföras i vissa steg – undersöka om det finns risker för diskriminering och repressalier eller andra hinder för barn och elevers lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, analysera orsaker till upptäckta hinder och risker, vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas och följa upp och utvärdera arbetet.

• De aktiva åtgärderna omfattar fler diskrimineringsgrunder

Skyldigheten för utbildningsanordnare att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder ska omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder som omfattas av diskrimineringsförbuden i 2 kap. diskrimineringslagen. Det innebär att det tillkommer två nya grunder; könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder, som arbetet ska omfatta.

• Obligatoriska riktlinjer

Förslaget innebär att krav uppställs på obligatoriska riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

• Skyldighet att samverka

Utbildningssamordnare är skyldiga att samverka med de som deltar i utbildningen och anställda i verksamheten.

• Utökat dokumentationskrav

Dokumentationskrav ska ersätta dagens krav på att upprätta en likabehandlingsplan. Dokumentationen ska liksom i dag upprättas årligen av utbildningsanordnaren. Förslaget innebär dock att dokumentationen ska innehålla en redovisning av samtliga delar av det nya föreslagna arbetet med aktiva åtgärder, dvs. alla steg som ingår i det ovan beskrivna övergripande ramverket. (Uppföljning och utvärdering ska också ingå i dokumentationen.) Andra skillnader jämfört med nuvarande likabehandlingsplan är att dokumentationen även ska innehålla en redogörelse för de riktlinjer och rutiner som finns och planeras i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, att den ska omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder och att den ska innehålla en redogörelse för hur den föreslagna samverkansskyldigheten fullgörs.

Ska varje skol- och förskoleenhet, även i fortsättningen, ha egna aktiva åtgärder enligt nytt 3 kap. i diskrimineringslagen?

Ja, det krävs att utbildningsanordnaren har egna aktiva åtgärder. Enligt formuleringen i nya 3 kap. 2 § diskrimineringslagen innebär arbetet med aktiva åtgärder att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att

1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,

2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,

3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och

4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1–3.

Ska de aktiva åtgärderna enligt diskrimineringslagen förenas med planen mot kränkande behandling enligt skollagen?

Det finns inte något krav i nuläget på att planen mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen) ska integreras med likabehandlingsplanen (enligt nuvarande 3 kap. 16 § diskrimineringslagen). Däremot finns inget hinder mot att de båda planerna integreras i samma dokument och det är vanligt att så sker ute på skolorna. 

Jag bedömer att det inte finns något hinder mot att dokumentera planen mot kränkande behandling tillsammans med den dokumentationen som krävs enligt nya 3 kap. i diskrimineringslagen. Om det är lämpligt/praktiskt att hålla den dokumentationen samlad har jag svårare att ta ställning till. Det viktiga är att kraven på dokumentation, enligt diskrimineringslagen och enligt skollagen, efterlevs.

Janna Sundberg
Jurist/konsult, JP Skolnet

Du kanske också är intresserad av: 

Vem ansvarar för elevförflyttningar mellan olika skolenheter?

Vi har undervisning i moderna språk samlat på en skola med grupper som består av elever från flera olika skolenheter. Vem ansvarar för deras transport under skoldagen? JP Infonets jurister svarar på frågan. Läs mer

Får kvarsittning användas om eleven riskerar att missa skolskjutsen?

Om kvarsittningen innebär att eleven missar sig skolskjuts, vilka möjligheter har då läraren att använda den som en disciplinär åtgärd? Den frågan analyseras av Michael Hellstadius och Madeleine Marjasin. Läs mer

Publicerad 19 dec 2016