Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Vem är avropsberättigad under ett ramavtal?

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. Vem är till exempel avropsberättigad under ett ramavtal? Vad gäller i fråga om kretsen avropsberättigade under löpande ramavtal vid händelse av organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida? Vilken är egentligen inköpscentralernas roll? I denna analys utreder och diskuterar advokat Olof Larsberger och jur. kand. Anton Johansson, Hannes Snellman, hur dessa frågor ska besvaras utifrån bland annat direktivtext, LOU, förarbeten, praxis och doktrin.

Tillämpningen av ramavtal ger upphov till flera intressanta frågeställningar. En är frågan om vem som är avropsberättigad under ett ramavtal. Den centrala bestämmelsen i sammanhanget är 5 kap. 2 §, första stycket, lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som föreskriver att kontrakt som grundar sig på ramavtal endast får ingås mellan en upphandlande myndighet och en leverantör som är part i ramavtalet. Bestämmelsen kan vid en första anblick indikera att en upphandlande myndighet måste vara part i ramavtalet för att vara avropsberättigad. Bestämmelsen måste dock relateras till reglerna om inköpscentraler, en aspekt som inte sällan glöms bort i sammanhanget. Av 2 kap. 9 a §, första punkten, LOU framgår att en inköpscentral kan ingå ramavtal avsedda för andra upphandlande myndigheter. I detta fall är det normalt bara inköpscentralen som blir civilrättslig part i ramavtalet. Det rimmar illa med ett krav på att en upphandlande myndighet ska vara ”part” i ett ramavtal för att kunna avropa under detsamma. Fråga är om bestämmelsen i 5 kap. 2 §, första stycket, LOU innebär något annat än ett krav på partsställning?

En annan näraliggande frågeställning är vem som kan anses vara avropsberättigad under ett löpande ramavtal vid händelse av omorganisationer eller organisatoriska förändringar på de upphandlande myndigheternas/enheternas sida, som till exempel leder till att nya offentliga bolag bildas.

Fortsätt läsa hela artikeln genom att ladda ner den. 

Publicerad 29 jun 2016

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom konkurrensrätt och upphandlingsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Den upphandlande myndigheten borde inte ha utvärderat eller antagit bolagets anbud. Kammarrätten förordnar att en ny anbudsutvärdering ska genomföras, vid vilken anbudet från bolaget inte beaktas.

31 okt 2024

Kammarrätten anser att ett mål avgörs först när avgörandet har expedierats och att det är då som tiodagarsfristen börjar löpa.

31 okt 2024

Under Upphandlingsrättsdagen den 7 november kommer Pelle Asplund att dela med sig av konkreta exempel på hur AI kan hjälpa din organisation att optimera upphandlingsprocessen. Läs vår intervju med honom!

25 okt 2024