Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Viktiga lagändringar på socialområdet vid årsskiftet 2021/22

Social_Viktiga lagändringar på socialområdet vid årsskiftet_16x9.jpg

Kring årsskiftet är det alltid många nya lagar och förordningar som börjar gälla. Här kan du läsa om några av lagändringarna på socialområdet vid årsskiftet 2021/22.


Tillståndskravet för personlig assistans kan inte längre kringgås


Den 1 november 2021 infördes ändringar som ger Försäkringskassan och kommunerna lagstöd för att neka en assistansberättigad utbetalning av ersättning för personlig assistans som har utförts inom en yrkesmässig verksamhet utan tillstånd enligt LSS. Försäkringskassan och kommunerna ska även informera Inspektionen för vård och omsorg (IVO) när en enskild kan antas bedriva verksamhet för personlig assistans utan sådant tillstånd. Därutöver förtydligas möjligheterna för IVO att begära in information i tillsynsärenden.

Genomförande av visselblåsardirektivet 


Den 17 december 2021 infördes nya bestämmelser som stärker skyddet för så kallade visselblåsare. Det innebär att personer som rapporterar om missförhållanden ges skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier. Även vissa andra personer än de som rapporterar missförhållanden omfattas av visst skydd, såsom personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande. Verksamhetsutövare av en viss storlek ska ha interna visselblåsarfunktioner dit personer som rapporterar om missförhållanden kan vända sig för att slå larm. Vissa behöriga myndigheter ska ha externa visselblåsarfunktioner för att ta emot och hantera rapporter om missförhållanden.

Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer


Våld och andra kränkningar i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. För att bättre återspegla brottslighetens allvar infördes lagändringar den 1 januari 2022 som innebär att minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år, att straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps och att mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud inte längre ska vara fria från straff. 

Ändringarna innebär också att förtal och grovt förtal kan ingå i grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse, att utvidgat kontaktförbud kan förenas med villkor om elektronisk övervakning som förstahandsåtgärd samt att det så kallade väsentlighetskravet för kontaktförbud för en gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort. 

Ändrad bestämmelse om indragning av underhållsstöd

Om ett barns föräldrar inte bor tillsammans och barnet inte får underhållsbidrag av föräldern som inte bor med barnet, kan istället Försäkringskassan i vissa fall lämna underhållsstöd till barnet. Den förälder som inte bor med barnet ska då betala tillbaka underhållsstödet till Försäkringskassan och benämns den bidragsskyldiga föräldern.

Från och med den 1 januari 2022 ändrades reglerna så att underhållsstödet ska dras in om den bidragsskyldiga föräldern har fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan under minst tolv månader i följd. Ändringen innebär att tiden som den bidragsskyldiga föräldern ska fullgöra sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan innan indragning kan ske förlängs med sex månader. Om det finns särskilda skäl, ska underhållsstöd ändå lämnas. Ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år. 

Straffrabatten slopas för unga myndiga vid allvarlig brottslighet

Den unges ålder har länge varit en förmildrande omständighet när domstolen ska bestämma hur långt straffet ska vara. Den 2 januari 2022 ändrades reglerna. Straffreduktionen för personer i åldern 18–20 år slopas om brottet har ett minimistraff på fängelse i ett år eller mer. Det handlar exempelvis om rån, grov misshandel och våldtäkt. Samma sak gäller för brott som i det enskilda fallet bör straffas med fängelse i minst ett år även om minimistraffet är lägre. Det krävs inte heller starkare skäl än normalt för att döma en ung myndig person till fängelse. Samma straff som för andra myndiga personer kan också dömas ut, till exempel fängelse på livstid. Dessutom ska vissa allvarliga brott, till exempel mord eller våldtäkt mot barn, inte längre preskriberas om brottet har begåtts av någon som fyllt 18 år.

En längre sammanfattning med fler lagändringarna på socialområdet finns att ta del av i JP Socialnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 24 jan 2022

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom socialrätt:

Se vår integritetspolicy