Viktigt att tänka på vid utredningen av vem som har rätt till barnomsorg

Många huvudmän arbetar nu med att ta reda på vilka barn som man har i verksamheten eller i hela kommunen som skulle ha rätt till barnomsorg vid en framtida stängning. Här belyser vi några saker som är viktiga att tänka på under utredningen och hur informationen ska samlas in.  

För det första kan det konstateras att förordningen är konstruerad så att det är de vårdnadshavare som vill ha barnomsorg som ska flagga för kommunen eller den fristående huvudmannen att de vill aktivera den rätten. Även socialtjänsten kan meddela om de uppfattar att något barn har ett behov av omsorg utifrån sitt stödbehov. Från myndigheternas sida är förhoppningen att vårdnadshavare inte ska aktivera den rätten om de kan ordna omsorg på något annat sätt. Om det exempelvis finns två vårdnadshavare och bara en av dem deltar i samhällsviktig verksamhet, bör utgångspunkten vara att den andra vårdnadshavaren ska ta hand om barnet. Om den andra vårdnadshavaren är förhindrad att ta hand om barnet, till exempel på grund av sjukdom, eller om vårdnadshavarna inte bor tillsammans kan det dock finnas behov av omsorg.

För det andra har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gett vissa allmänna råd om vilka krav som ska ställas på vårdnadshavare som anmält behov av omsorg på grund av arbete i samhällsviktig verksamhet. I förordningen ges huvudmannen en rätt att begära ett intyg från den som bedriver verksamheten, normalt vårdnadshavarens arbetsgivare, som styrker att vårdnadshavaren behövs. Enligt MSB:s råd bör dock intyg bara begäras in om det är nödvändigt. Utgångspunkten för huvudmannens beslut bör istället vara de uppgifter som vårdnadshavaren lämnar.

När det gäller intygets utformning och innehåll bör det anpassas till den rådande situationen för att inte medföra en alltför stor belastning på vårdnadshavaren och arbetsgivaren. Huvudmannen bör beakta svårigheterna med att få en fysisk underskrift på intyget från arbetsgivaren och intyget bör inte innehålla detaljerade beskrivningar av arbetsuppgifter eller kompetenser. Intyget innebär inte en automatisk rätt till barnomsorg men huvudmannen bör lägga stor vikt vid det. Generellt anser MSB att bestämmelserna bör tillämpas med förtroende för varandras bedömningar och ömsesidig respekt mellan berörda parter. 

Slutligen bör det nämnas att MSB rekommenderar huvudmän att inte upprätta listor på personer som jobbar i samhällsviktig verksamhet eftersom det kan vara känslig och skyddsvärd information. Samtidigt ska vårdnadshavare i behov av omsorg anmäla detta och huvudmannen behöver samla informationen på något sätt. Vårt råd är därför att man frågar vårdnadshavarna om deras omsorgsbehov enligt förordningen snarare än om de tillhör ett samhällsviktigt yrke. Även socialtjänsten kan tillfrågas vid samma tillfälle. När informationen sedan sammanställs bör man inte separera uppgifterna om de som behöver barnomsorg på grund av samhällsviktig verksamhet respektive de som behöver det på grund av barnets stödbehov. På det sättet skapas ingen specifik lista över personer i samhällsviktig verksamhet utan en över vilka barn som ska ges omsorg.

Den här artikeln är hämtad från JP Skolnet. Vill du bevaka skolans område? Ansök om ett kostnadsfritt testkonto. 

Publicerad 27 apr 2020