Vilken skolgång ska en kommun erbjuda enligt massflyktsdirektivet?

Den 3 mars 2022 tog EU ett historiskt beslut om att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet (2001/55/EG) med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Massflyktsdirektivet infördes 2001 och är ett regelverk att som kan aktiveras vid flyktingvågor. Syftet med direktivet är att fastställa miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer från tredje land som inte kan återvända till sitt ursprungsland och att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (artikel 1). Det innebär bland annat att personer från Ukraina kommer att ges ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i minst ett år och med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Flyktingarna med tillfälligt uppehållstillstånd kan alltså röra sig fritt var de vill inom EU, vilket gör att det kan bli högt tryck på vissa medlemsländer som till exempel Sverige. Tanken med direktivet är dock att ansvaret ska fördelas på ett rättvist sätt. Direktivet gäller för den som är ukrainsk medborgare, är varaktigt bosatt i Ukraina eller har skyddsstatus i Ukraina. För att omfattas av direktivet ska den ukrainska medborgaren ha lämnat landet efter den 24 februari 2022.

Enligt artikel 14 i massflyktsdirektivet ska medlemsstaterna bevilja personer under 18 år som åtnjuter tillfälligt skydd tillträde till utbildningsväsendet på samma villkor som medborgarna i den mottagande medlemsstaten. Medlemsstaterna får föreskriva att tillträdet ska begränsas till att gälla det offentliga. För de personer från Ukraina som kommer till Sverige gäller alltså samma rätt till utbildning som för svenska medborgare, under tiden som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller (se även prop. 2001/02:185 s. 95 ff.). Det är hemkommunen som ska se till att dessa barn får utbildning (se till exempel 10 kap. 24 § skollagen när det gäller grundskolan). Hemkommunen är den kommun där barnet är folkbokfört eller, om barnet inte är folkbokfört, den kommun som han eller hon stadigvarande vistas eller för tillfället uppehåller sig (29 kap. 6 § skollagen).

Av 29 kap. 2 § skollagen framgår att ytterligare personer räknas som bosatta i landet. Av första punkten i andra stycket framgår att den som inte är folkbokförd här men som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) också anses bosatt. Barn och ungdomar som flytt från Ukraina, och som därmed omfattas av massflyktsdirektivet, och som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (uppehållstillstånd med tillfälligt skydd) omfattas av LMA. De har alltså samma rätt till utbildning i Sverige som asylsökande barn och ungdomar enligt punkt 1. Skolplikt gäller dock inte för dessa barn enligt 7 kap. 2 § tredje stycket skollagen.

I kapitel 5 i massflyktsdirektivet återfinns regler om återvändande och andra åtgärder efter det att det tillfälliga skyddet upphört. Enligt artikel 23.2 i kapitlet får medlemsstaterna ge familjer vars barn är underåriga och går i skolan sådana villkor för uppehåll som gör det möjligt för de berörda barnen att fullfölja pågående termin eller läsår. Nu återstår att se vilka särskilda föreskrifter Sverige meddelar enligt ovan nämnda artiklar för att kommunerna ska kunna förbereda ett mottagande och utforma utbildningen på bästa sätt.

Av Sonya Friberg, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.

Publicerad 9 mar 2022

Sonya Friberg

Redaktör, jurist