Vilken typ av personuppgift räknas kön till?
Frågan har besvarats genom JP ITnets kostnadsfria frågeservice och svaret som ges är övergripande och inte en rekommendation till beslut i något enskilt fall.
Fråga:
Vilken typ av personuppgift räknas kön till? I vår personuppgiftsförteckning noterar vi ned om en personuppgift kan anses vara känslig, extra skyddsvärd eller "bara" personuppgift. Exempelvis:
- Namn – personuppgift
- Personnr – extra skyddsvärd personuppgift
- Etniskt ursprung – känslig personuppgift
Svar:
I dataskyddsförordningen görs en uppdelning mellan personuppgifter och känsliga personuppgifter. I artikel 9.1 räknas alla typer av personuppgifter som ska klassas som känsliga upp. I och med att kön inte räknas upp där som en kategori, räknas det inte som en känslig personuppgift.
Begreppet extra skyddsvärd personuppgift definieras inte i förordningen som en egen kategori utan är egentligen vanliga personuppgifter. Det som stadgas är att nödvändiga skyddsåtgärder ska vidtas för att säkra att den registrerades rättigheter skyddas. Det innebär att nivån av skyddsåtgärder kan variera beroende på de personuppgifter som behandlas och därmed kan vissa uppgifter blir ”extra skyddsvärdiga”.
Enligt artikel 9.1 utgör bland annat uppgifter om hälsa, sexualliv eller sexuella läggning särskilda kategorier av personuppgifter, det vill säga känsliga personuppgifter. Även enligt personuppgiftslagen utgör bland annat uppgifter om en persons hälsa och sexualliv känsliga personuppgifter. Som utgångspunkt är behandling av känsliga personuppgifter förbjuden och en behandling av känsliga personuppgifter får endast ske om något av undantagen är tillämpliga.
Enligt Datainspektionen ska en isolerad uppgift om vilket juridiskt kön en person har vanligtvis inte betraktas som en uppgift om en persons hälsa och sexualliv, det vill säga uppgiften ska inte utgöra en känslig personuppgift. Med juridiskt kön avses det kön som registrerats för en person i folkbokföringen genom personnumret. Det juridiska könet tilldelas eller tillskrivs en person vid födelsen och det finns bara två juridiska kön, man eller kvinna. En uppgift om någons juridiska kön kan dock enligt Datainspektionen i vissa fall utgöra en integritetskänslig uppgift. Uppgifter om kön måste därför hanteras varsamt. Bedömningen om en uppgift om kön utgör en känslig personuppgift måste göras i varje enskilt fall och bedömningen beror på i vilket sammanhang uppgiften förekommer.
Uppgifter om en persons könsidentitet betraktas däremot som en känslig personuppgift. Med könsidentitet avses en persons självupplevda kön, det vill säga det kön som personen identifierar sig med och identifieringen är inte begränsad till könen man eller kvinna. Ibland talar man även om att könsidentitet är det psykologiska eller mentala könet som en person har. Om data samlas in för att mäta könsidentitet räknas uppgifterna som känsliga personuppgifter, samma gäller frågor om transerfarenhet. Om uppgiften om någons kön kan uppfattas som en uppgift om en persons självidentifierade kön är uppgiften en känslig personuppgift. Om exempelvis data samlas in för att undersöka vilket kön en person har och det i svarsalternativen finns ett tredje eller fler svarsalternativ, utöver man eller kvinna, utgör uppgiften en känslig personuppgift. Anledningen är att frågan avser att undersöka en persons självidentifierade kön och inte endast det juridiska könet.
Publicerad 15 jun 2018
