Kalle Larsson

Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Kalle Larsson arbetar som förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Regioner och har sedan tidigare lång erfarenhet inom familjerätten. Tidigare verksam som kommunjurist med inriktning på mjuka frågor men främst inom familjerätt i vid bemärkelse. Har även arbetat på advokatbyrå och juristfirma med inriktning på humanjuridik samt varit förordnad som boutredningsman.

Hans specialområden är familjerätt med främst inriktning på överförmyndarfrågor och arvsrätt, socialrätt med inriktning på dödsbon samt övrig lagstiftning med anknytning till avlidna i bred bemärkelse. Yrkesmässigt hanterar han 10-20 frågor per dygn från landets överförmyndare och socialnämnder. Kalle medverkar som expert i Ställföreträdarutredningen (JU 2019:03) och är flitigt anlitad som föreläsare.

Vi har intervjuat Kalle om hans lagkommetar till föräldrabalken. Lagkommentaren finns publicerad i JP Socialnet och JP Familjenet. 

Har du fått några nya insikter när du skrivit lagkommentaren till föräldrabalken?

En insikt kan vara att föräldrabalken är riktigt gammal både i sin nuvarande utformning och de förarbeten och traditioner som den baseras på. Det finns å ena sidan ett stort behov av att modernisera lagstiftningen. Å andra sidan är det en bred materia med många möjligheter för dem som använder föräldrabalken i den praktiska verksamheten. Det finns lagrum som ibland används för sällan eller som kan vara lite svårare att tolka. Jag fastnade lite för 16-årsgränsen som finns på flera ställen i föräldrabalken, vars resonemang fortfarande delvis grundar sig på en förordning från 1864 där barn från 16 år kunde få eget ansvar för sin försörjning med mera genom att bli dräng eller motsvarande.

Vad har varit roligast att skriva om och vad har varit mest utmanande? 

Det roligaste har varit att försöka skapa lagkommentarer som är både djupa och samtidigt praktiskt inriktade. Jag har försökt att tänka mig in i en praktikers perspektiv med både olika förklaringar och resonemang. Det som har varit lite svårare är att göra en avvägning kring hur mycket egna reflektioner och resonemang/tolkningar man kan beskriva alternativt förtydliga där lagstiftningen ändrats genom praxis. Sedan finns det lagrum där man verkligen kan fundera på hur de ska tillämpas i praktiken, men jag har försökt ge råd och tips utifrån såväl förarbeten som praxis. I något fall frågade jag mitt ganska breda nätverk hur de skulle tillämpa ett visst lagrum eller en princip.

Vilka tror du kommer att vara de stora frågorna rörande familjerätt de närmaste åren?

Oj, det var en bred fråga. Inom överförmyndarområdet väntas det stora förändringar utifrån Ställföreträdarutredningens förslag som varit på remiss. Med lite tur sker det en del lagändringar som träder i kraft redan den 1 januari 2023. När det gäller vårdnadsfrågor generellt så har riksdagen redan antagit ny lagstiftning som träder i kraft under 2021 respektive 2022 och därutöver bör nog barnkonventionen få effekt för familjerätten som i vissa delar är lite omodern. Vi har också flera reformer där vi inte ännu riktigt vet resultatet eller hur de kommer tillämpas i praktiken. Såväl tillfällig vårdnadshavare som särskild företrädare för barn bör medföra ändringar i praktiken i syfte att hjälpa och skydda barn. Jag skulle vilja påstå att familjerätten är ett spännande rättsområde kommande år, där flera ändringar har genomförts eller planeras. Tänker man lite bredare så finns det anledning att titta även på de lagförslag och utredningar som finns inom det socialrättsliga området då det finns synergier med familjerätten och områdena påverkar varandra.