Simon Andersson

Doktor och universitetslektor vid Stockholms universitet samt författare

Simon Andersson är doktor och universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet. Han är författare till böckerna Skälig misstanke (2016) samt Skälig misstanke – en handbok (2017) och medförfattare till böckerna Festskrit till Christian Diesen (2014), Prövning av migrationsärenden (2018), Rättegång, tredje häftet (2018) och Förundersökning (2019).

Vem är du? Berätta om din bakgrund!

Jag är doktor och universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet. Min bakgrund som praktiskt arbetande jurist är huvudsakligen från advokatbyrå där jag arbetade med humanjuridik. Jag disputerade 2016 på avhandlingen ”skälig misstanke”, vilket är det beviskrav som styr de flesta tvångsmedel under förundersökningen, samt är avgörande för när den misstänkte får sina partsrättigheter. Jag har därefter skrivit böcker och artiklar om främst straffprocess och migrationsrätt. Hösten 2018 till och med våren 2020 har jag varit postdoktor vid Uppsala universitet där jag har bedrivit forskning om frihetsberövanden enligt utlänningslagen. Jag har till stor del undervisat på grundkursen i processrätt samt specialkurserna förundersökning samt migrationsrätt vid Stockholms universitet som jag också har varit kursansvarig för. Jag undervisar även på utbildningar anordnade av Polismyndigheten för polisiära förundersökningsledare, Domstolsverket för domare samt kurser anordnade av privata aktörer för främst advokater.

Vilka kommer att vara de stora frågorna inom processrätten de närmaste åren?

För nuvarande pågår ett antal trender inom processrätten som jag tror kommer fortsätta även inom överskådlig framtid. 

En trend är utvecklingen mot effektivare brottsbekämpning, där polis och åklagare får tillgång till allt mer omfattande tvångsmedel. För att detta inte ska leda till minskad rättssäkerhet krävs att förutsättningarna för tvångsmedlen är tydligt reglerade i lag. Tyvärr är tvångsmedel ett område där det finns betydande brister i lagregleringen. Troligen kommer det även att införas olika nya företeelser som tidigare varit främmande för svenskt rättsväsende, som kronvittnen, anonyma vittnen och förlikningar i brottmål. Därtill kommer det troligen även att ske ett antal reformer i syfte att åstadkomma en snabbare lagföring i brottmål. Muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna framhålls ofta som ett hinder för en effektivare lagföring. Det blir onekligen en utmaning att genomföra alla dessa ganska radikala ändringar av svensk process samtidigt som förfarandet ska vara rättssäkert.

En annan trend är europeiseringen. Jag tror att det kommer att ske en ökad harmoniering av de olika EU-medlemsstaternas domstolsväsenden. Europadomstolens domar har på senare tid också fått allt större betydelse, inte minst när det gäller den misstänktes rättigheter. Den svenska domstolsprocessen har starka ackusatoriska och dispositiva inslag som det kanske kommer bli nödvändigt att minska något på, liksom den i europeiskt perspektiv rätt unika principen om fri bevisprövning.

Slutligen tror jag att processrätten kommer att behöva anpassa sig allt mer efter det digitala samhället. Att till exempel försöka skilja på originalhandlingar och kopior och tillmäta handlingar som är underskrivna för hand ett särskilt värde tror jag kommer framstå som allt mer främmande. Huvudförhandlingar över videolänk kommer säkert också att bli vanligare. Jag tycker även utvecklingen av så kallade smarta kontrakt är spännande, inte minst ur bevishänseende, men här är det svårt att sia om framtiden.

Vad ser du som den idag största utmaningen i branscher som påverkas av processrätt?

Det går inte att välja bort processrätten, oavsett om man sysslar med straffrätt, familjerätt, affärsjuridik eller något annat rättsområde är det nödvändigt med kunskaper i processrätt för att kunna ta steget från att ha rätt till att få rätt. Processrätten påverkar alltså samtliga branscher, och jag skulle säga att utmaningen är att i det praktiska arbetet integrera den materiella rätten med processrätten. Detta gäller i alla rättsliga situationer, allt från hur rubriceringen av ett brott påverkar hur förundersökningen kan bedrivas till hur yrkande och grunder bör formuleras i ett tvistemål.

Hur ser du på att skriva analyser för JP Infonet?

Det är mycket roligt. Att sitta och tänka är inte mycket värt om man inte får dela med sig av tankarna. Att bli publicerad på JP Infonet är ett utmärkt sätt att få möjlighet att kommunicera med andra jurister.