lagkommentar till yttrandefrihetsgrundlagen
Lagkommentaren är skriven av Mikael Ruotsi och beskriver det aktuella rättsläget samt behandlar frågor som är relevanta för den praktiserande juristen.
Den här lagkommentaren är en del av JP Juridiskt Bibliotek där du hittar alla våra lagkommentarer, samt analyser av ny lagstiftning och oklara rättsfrågor. Klicka på Prova gratis för att testa tjänsten och hålla dig à jour med gällande rätt.
Kommentar till yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är Sveriges yngsta grundlag. Den kan ses som en systerprodukt och ett komplement till tryckfrihetsförordningen. Syftet med yttrandefrihetsgrundlagen kan sägas vara att utsträcka de principer som sedan länge gällt för tryckta skrifter till modernare former för masskommunikation. I yttrandefrihetsgrundlagen regleras den del av yttrandefriheten som utövas genom tekniska upptagningar, traditionella radio- och tv-sändningar samt (i begränsad omfattning) på nätet.
I den här lagkommentaren kommenteras yttrandefrihetsgrundlagen paragraf för paragraf, med utgångspunkt i förarbeten, praxis och doktrin. Yttrandefrihetsgrundlagen har givits en lagtekniskt mycket komplicerad utformning som gör att det många gånger är svårt att förstå innebörden av olika begrepp och uttryck, utan att först konsultera förarbeten eller praxis. Lagkommentaren syftar bland annat till att göra denna svårtillgängliga lagstiftningsprodukt begriplig.
Trots att yttrandefrihetsgrundlagen är en grundlag innehåller den detaljerade straff- och processrättsliga bestämmelser. Det är bestämmelser som bland annat reglerar vem som ansvarar för innehållet i radio- och tv-sändningar, hur det journalistiska källskyddet ska bedömas rättsligt och vilka brott som kan komma att prövas av en jury inom ramen för yttrandefrihetsmål.
Under produktion
Denna lagkommentar är delvis publicerad och innehåller kommentarer till paragrafer i flera kapitel. De återstående kapitlen kommer att publiceras löpande.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom förvaltningsrätt:
Upptäck mer
Kurser
Tjänster
Nyheter
I denna analys beskriver vår expert Jan Melander hur hot och våld mot offentliganställda kan förebyggas.
31 okt 2024
En man ville hos en kommun ta del av 41 000 000 mejl på plats i stadshuset. Kammarrätten instämmer i kommunstyrelsens bedömning att det skulle möta betydande hinder att tillhandahålla handlingarna på stället. Mannen får därför inte ta del av handlingarna.
1 okt 2024
En man begärde att få ta del av uppgifter om röster i EU-valet 2024, men kammarrätten anser att uppgifterna inte utgör allmänna handlingar. Mannen har därför inte rätt att ta del av uppgifterna.
31 okt 2024