lagkommentar till smittskyddslagen
Lagkommentaren är skriven av kanslirådet Annika Pallvik Fransson. Kommentaren vänder sig till de som är verksamma inom smittskyddet och har att tillämpa smittskyddslagen.
Den här lagkommentaren är en del av JP Juridiskt Bibliotek där du hittar alla våra lagkommentarer, samt analyser av ny lagstiftning och oklara rättsfrågor. Klicka på Prova gratis för att testa tjänsten och hålla dig à jour med gällande rätt.
Kommentar till smittskyddslagen
Smittsamma sjukdomar har sannolikt drabbat oss människor så länge vi funnits på jorden. Det var dock först på 1800-talet som vi fick kunskap om hur smittsamma sjukdomar uppstår och sprids. Våra första svenska moderna författningar om smittskydd infördes i början av 1900-talet och har utvecklats sedan dess, precis som kunskapen om smittspridning och smittskyddsåtgärder.
I dag regleras skyddet för befolkningen mot smittsamma sjukdomar som sprids bland människor i smittskyddslagen. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004. Lagen innehåller bestämmelser om ansvars- och samverkansförhållanden för till exempel behandlande läkare, smittskyddsläkare, regionerna och Folkhälsomyndigheten. I lagen finns också bestämmelser om anmälan och utredning av sjukdomsfall och om förebyggande åtgärder såsom de nationella vaccinationsprogrammen. Variationen av smittsamma sjukdomar är mycket stor och behovet av åtgärder ser därför inte likadant ut för alla sjukdomar som lagen är tillämplig på. Lagen innehåller därför också ett klassificeringssystem för allvarliga sjukdomar och bestämmelser om smittskyddsåtgärder för allmänfarliga, samhällsfarliga, anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar. Sjukdomarna listas i bilagor till smittskyddslagen respektive smittskyddsförordningen och i Folkhälsomyndighetens föreskrifter.
I denna lagkommentar behandlas ingående smittskyddslagens bestämmelser, paragraf för paragraf. Kommentaren ger också en övergripande bild av den lagstiftning, inklusive myndighetsföreskrifter, som kompletterar smittskyddslagen. Kommentaren vänder sig till de som är verksamma inom smittskyddet och har att tillämpa smittskyddslagen. Även för andra som behöver orientera sig om smittskyddslagstiftningen utgör kommentaren en nyttig vägledning.
Även om smittskyddslagen innehåller bestämmelser som möjliggör för regering och riksdag att skyndsamt vidta åtgärder vid spridning av tidigare okända och allvarliga sjukdomar i landet, har covid-19-pandemin visat att smittskyddslagen inte i tillräcklig grad är anpassad till en pandemisituation. I kommentaren redogörs också för den särskilda lagstiftning som tillfälligt har gällt i landet under covid-19-pandemin. Dessutom redogörs översiktligt för den pågående översynen av smittskyddslagen. Kommentaren kommer regelbundet att uppdateras vid förändringar i lagstiftningen och i praxis.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom hälso- och sjukvårdsrätt:
Upptäck mer
Kurser
Tjänster
Nyheter
Regeringen och SKR har slutit en överenskommelse för att stärka och utveckla hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap avseende medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning.
28 nov 2024
Till följd av nya JO-anmälningar om lång handläggningstid hos IVO tar nu chefsJO ett samlat grepp om en anmälare till IVO av klagomålsärenden enligt patientsäkerhetslagen kan anses vara part och därmed om bestämmelserna i förvaltningslagen om så kallad dröjsmålstalan kan vara tillämpliga på dessa ärenden. Läs vår analys!
17 sep 2024
Riksdagen har bland annat klubbat igenom socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.
3 maj 2024